När fan ska man ge upp??

Så alla vänner, kvinnor och män..alla har vi upplevt den och det är inte trevligt, olycklig kärlek. Den gör ont och hur mycket man än försöker förtränga känslan så finns den där och gnager...men den går inte att slå ihjäl, skrämma eller prata bort, den bara är där så länge den känner för det verkar det som.

Om man nu är intresserad av en man som inte ger något gensvar, ska man ge upp eller fortsätta hoppas. Är det en förlängning av plågan bara...gå vidare sa en vän. Visst inga problem säger min mun och min hjärna men mitt hjärta då...hur får jag det att gå vidare.

Ibland tar vi fel beslut i livet och kanske får sota för dessa resten av livet, men jag har förstått att jag inte är beredd att ge upp förrän jag vet att det är helt kört, dvs då jag vet att jag gjort allt i min makt och tyvärr inte kunde göra mer. Dvs endera göra mig mer olycklig eller åtminstone läka på vägen.

86.700 träffar får man om man googlar på "olycklig kärlek", det måste betyda att jag inte sitter själv i den här sitsen, eller hur? Däremot om man googlar på ordet "kärlek" så får du över 7.450.000 träffar, vilket måste betyda att kärleken vinner...även här, så jag har gott mod, jag ger inte upp än.

En servett blev ett blad som det skrevs ord på...ett minne, ett hopp....

Det börjar ta form.....

Min dotter börjar bli stor, även om jag trots hennes protester kallar henne min bebis ibland. Nu börjar hennes rum ta form som ett tonårsrum och defintivt inget bebisrum så det är väl bara att inse fakta, min bebis är ingen bebis.

Vi har efter två vändor till Ikea (Tack Maria och Stefan) fått hit alla saker...har dock fått en ny ide vilket innebär en resa till dit, men men som sagt Ikea är min favvobyggnad och jag lägger gärna några kronor på det stället.

Och vad gör man inte för den man älskar mest i hela världen, vill hon ha ett nytt rum ska hon ha ett nytt rum...nu är grunden lagd och nu ska hon själv sätta sin prägel på rummet *ler*.

Tack underbara pappa för all hjälp! Både jag och Linn uppskattar det enormt mycket.

Här är lite bilder...

Linn skruvar för fullt


Pappa skruvar






Liknande inlägg

Vem behöver en man.....

Idag blev det ingen träning utan tömning och flyttning av möbler, tv-apparat och annat TUNGT! Fy f-n att vara flyttkarl. Nu är iallafall möblerna som inte ska vara i Linns rum flyttade till förrådet och fan vad det var jobbigt. Många svordomar och pauser senare kunde jag sätta mig ner och ta en kopp kaffe och lägga fötterna på bordet och klappa mig själv på axeln, duktig tjej, vem fan behöver en man!!  Men visst hade det både varit lättare och roligare.....

Nu hoppas jag att vi kan komma iväg till Ikea på torsdag och hämta de nya möblerna och sen ska dom monteras ihop men det känns som fredagens jobb......



Kram